Något nytt, något blått, inget lånat och inget gammalt.
Tre par trosor. (de översta är fotade bakifrån):
TVå BH:ar, båda med matchande trosor:
En klänning med puffärm som jag tycker att mina vita spetshandskar passar mycket bra till:
Men den passar bra till rosa naglar också!
Och skor!
Mer skor (har dock ingen bra förklaring till varför mina tår ser så skitiga ut. Men på vänstra stortån klippte jag nageln så långt ner att jag började blöda. Har fortfarande ont)
Och från sidan:
Mer skor!
Från sidan (lägg gärna märke till shortsen, de är just nu mitt favoritplagg. Det är min storebrors gamla badbyxor)
Och slutligen en klänningen jag INTE köpte. Men om någon vill sponsra mig med 500 kr så köper jag den, det är nämligen vad den kostar.
Jobbigt att bli vuxen!!
FÖRLÅT, vill verkligen inte gnälla. Men nu kan jag inte låta bli. Eller nej förresten, se det inte som gnäll, se det bara som lite vardagskomik.
Såhär skriver Blondinbella (som snart är miljonär enligt henne själv, eller är hon redan det kanske?) i sin blogg:
Vet ni vad det värsta är med att bli vuxen? Det står mellan att laga mat och diska varje dag och att betala räkningar och jag har kommit fram till att det sista är värst. Nu har jag betalat in 12000 kr i räkningar för boende och en massa annat tjafs och jag hade mycket hellre lagt dom på en resa till Marbella i en vecka för mig och Nils. Kan man inte få slippa räkningar under semestern? Det vore väl härligt?
Detta resulterade i att jag typ skrattade högt för mig själv. Jag undrade nästan om hon försöker vara rolig? Om hon struntar i hur världen ser ut och ändå gnäller. ELLER om det helt enkelt är så att hon inte förstår hur världen ser ut?!
Isabella är ju vad jag förstått uppväxt med välbärgade föräldrar. Isabella är ju som sagt RIK nu, och hon är 18 år. Hon driver företag och tjänar mycket mycket pengar på sin blogg. Så att ha dåligt med pengar verkar hon inte ha någon enormt stor erfarenhet av.
Det komiska i det här är att hon vill spara sina 12000 så hon kan resa. Jag är helt övertygad om att hon har råd att resa efter att räkningarna är betalda. Och hon har råd att äta ute varje dag, köpa massa dyra kläder, bo i en flott lägenhet i Sthlms innerstad. Och jag är glad för hennes skull, jag menar absolut inget annat. Hon är en enormt driven tjej som tjänar pengar redan och är duktig, så jag säger inte att hon inte skulle förtjäna detta.
Jag lever på ca. 7500(eller vad det nu är) kr i månaden
Och jag tycker ändå att jag har det bra! Jag äter mig mätt varje dag och har tak över huvudet och allt utöver det är ju rena rama lyxen egentligen, fast vi sällan tänker på det.
Jag har vänner som är arbetslösa. Jag har vänner som lever på skitlön.
Det finns människor i Sverige som oroar sig varje dag hur de ska lyckas försörja sig själv och en hel familj. Familjer som får vända på varenda krona. Familjer där en resa någonstans är något man bara drömmer om! Det är mångas vardag.
Och en sak till: Varför tog hon inte upp att städa? Nej just det, hon har ju städhjälp!! Undrar om städhjälpens lön är typ 50 spänn av de där 12000 kr. Nej, var jag elak nu? Förlåt i så fall!
Usch, vad jag var onödig nu. Onödigt gnällande. Finns säkert tusen saker någon skulle kunna gnälla på i detta inlägg också men jag var bara tvungen att få det ur mig.
En dag hos frisören!
Jag öppnade mig helt plötsligt massor, jag som brukar sitta tyst alternativt ha lite artighetsprat med frisörer.
Han: Varför Kalmar?
Jag: En kille! Men, ja..
Han: Det sket sig?
Jag: Ja, det gjorde ju det. (lite för hurtigt, så han inte skulle tro att jag skulle bryta ihop)
Han: (klappar mig på axeln) stackars dig Maria.
Jag: (Återigen överhurtigt) Nej, det är ingen fara, jag var ganska beredd på det, och jag ångrar inte alls att jag flyttade, trivs superbra i Kalmar.
Sen pratade vi förhållanden och KK och "låtsasflickvänner".
När han pratade om att han brukar ha "låtsasflickvänner" blev vi båda tysta och jag tittade skeptiskt på honom i spegeln, sen fnissade jag lite. Sen skrattade han och sa: "Men nej Maria! Inte dockor!"
Sen förklarade han vad låtsasflickvänner är.
Sen frågade han i vilken stad jag tänker jobba när jag är klar.
Jag: Vet inte riktigt.
Han: Kom hem hit och jobba, vi behöver en sjuksköterska med guldhår här!!
Jag: Hmm, jag funderar på Stockholm.
Han: Ja, stockholm är bra. Men skit i Kalmar och kom hem.
Massa annat pratade vi om, har nog aldrig haft ett så trevligt frisörbesök tidigare. Och håret är jag nöjd med också!
Innan det åt jag Slagstaglass med Jenny. Det var också trevligt som vanligt. Vi skrattade mycket som vanligt, blandat med en gnutta allvar.
Kvällens låt: Mando Diao - Go out tonight (fast jag inte ska gå ut)
Hmmm
Jag och Ida shoppade igår! Lägger upp bilder sen.
Majsan, jag vill se Grey's NU! (Vi har Grey's-maraton den här sommaren!)
Adina och Robbie är i Sverige, och vi ska umgås och göra utflykter söndag till onsdag.
Och på min dator finns gamla bilder.
En 16-årig Maria och en 17-årig Adina på Arvikafestival.
En 15-årig Maria H pussas med en 16-årig Maria K. Sen ringde jag David den förste och frågade om han var sur och sa att det var som att pussa min mamma "JAG KÄNDE INGENTING!". Stackars Majsan, haha. (Vad pluttig bilden blev, kanske för att vi var så pluttiga då) 
Och kolla, en 18-årig (kanske 18, då var jag 14) Henrik på festival som jag inte var med på. Kände nog knappt honom då. Men fyra år senare var vi ett par ett väldigt kort tag. Han gav mig "Henkiepop"-tröjan han har på bilden. Då blev jag rörd, det var ännu finare än lägenhetsnyckel. Sen tog det slut och jag glömde t-shirten när jag hämtade mina grejer. Synd, den skulle varit ett fins nostalgi-minne. 
Nu ska jag gå ut och klyva ved, jag kan inte fly längre..
Musik
Så nu sitter jag inne framför datorn när det är så fint väder ute!
Jag letar fram massa bra musik! Det är kul!
Mycket bra låt!
Söt låt som får mig att vilja sitta i en solstol på Emmabodafestivalen iklädd någon söt klänningen och dricka rödvin.
Okej, det här bandet har jag ju halvt lyssnat sönder (om det nu går) Men den här låten hade jag aldrig hört.
SJUKT BRA låt!
Sömnlös i Härad
Varför kan jag inte sova?! Imorgon på dagen kommer jag kunna sova, då när man ska vara vaken.
Det kommer nog passa mig att jobba natt.
Och var detta inlägg väldigt onödigt? Ja verkligen.
Lördagsnöje.
Nu har jag suttit i några minuter med stor beslutsångest. Jag har bild-googlat (kan man uttycka sig så?) på systrarna Olsen och försökt komma på vem av dem jag helst skulle vilja se ut som. Svårt var det. Och varför gjorde jag detta? Ja, det har jag verkligen ingen aning om! haha. Men jag tror jag kom fram till Mary-Kate för hon har grymmast stil och är nog sötast. Men vad sjutton, jag skulle inte tacka nej till att se ut som Ashley heller.
Men jag nöjer med migsjälv - med:
Celluliter (trots att ex har gett hintar om att jag borde skämmas. Öh, vem är det som borde skämmas?! Dessutom är det otroligt vanligt att kvinnor har det - oavsett vikt)
sned näsa
blek hy (japp, denna sommar tänker jag vara blek. Folk får gärna kommentera det fast ibland tar åt mig. Men om folk är så dumma att de måste kommentera att en person med lite halvrött hår har svårt att bli brun så är det väl deras problem)
finniga tinningar (har alltid ett gäng finnar i tinningarna och har haft det flera år. På ansiktsbehandlingar har de sagt att det är för att jag slarvar med prudukter där och sen har jag fortsatt slarva)
smala läppar (som folk också brukar kommentera. Det är ju bra, tänk om jag skulle gå och tro att jag är Angelina liksom!!)
urtvättade trosor (vad än ex har sagt. spets och sånt hör inte hemma mellan skinkorna, inte mina skinkor iaf. Däremot gillar min hud urtvättad bomull. Fast kan tåla lite specialare ibland, till helgerna kanske. Så länge killar envisas med urtvättade kallingar tycker jag inte de ska gnälla så jävligt)
ofast rumpa (den tycks vara immun mot muskler)
hög panna (det går ju att ha lugg. Det är därför jag haft det större delen av mitt liv. Även därför jag hatar motvind)
rödprickiga armar (Keratosis pilaris tror jag det heter. Det smittar inte men är ärftligt och brukar försvinna med åldern)
VARFÖR har man så bra koll på allt man hatar hos sig själv? När någon frågar vad jag tycker om hos mig själv, då tar det mycket längre tid att komma på något. Det skulle kanske gå att komma på mer. Men jag har ju spenderat så mycket mer tid med att fundera på vad jag inte gillar med mitt utseende.
Snacka om att slösa tid på onödiga saker!
Saker jag gillar:
Mina öron (De är lagom stora och söta)
Min längd (Den är bra, fast jag ibland känner mig "för lång")
Min hårfärg (Därför jag slingar blont. haha)
Mina bröst (Bara för att det är en av de saker jag fått mest komplimanger för efter hårfärgen. Både från tjejer och killar, haha)
Mina fötter (De är faktiskt ganska okej)
Sen kommer jag tyvärr inte på så mycket mer. Eller orkar inte fundera.
Så god natt!
Musik och foto
Är den inte vacker?!
Nu har jag använt paint, hur har jag helt kunnat missa att jag kan använda paint?! (Majsan, kan du inte skicka den där fotored.-länken igen?)
En vanlig dag på jobbet...
En nyvaken mamma som säger "gumman, du måste gå upp" Du svarar alldeles för surt "ja, men jag har ju försovit mig". Du borde ju vara tacksam att bli väckt. Halsen känns sträv och gör ont, den vänsta näsborren är full med snor (varför alltid den vänstra?) och huvudet värker. Huvudet har visserligen värkt i stort sätt varje dag den senaste månaden och kanske en fjärdedel av alla dagar så länge du kan minnas. Men snoret och den onda halsen är förbehållet förkylningar. Du funderar: "ska jag jobba? Tänk om jag smittar? Tänk om någon blir sjuk och dör, och sen är det mitt fel?" Du hinner inte känna efter. Du drar på dig dina favoritjeans, den blåa t-shirten och favoritkoftan, tvättar ansiktet och slänger ihop håret i en tofs. Sen springer du ner.
Snälla, rara mamma har gjort te. Du försöker dricka, det är för varmt, tre klunkar hinner du. Tar en fryst färdig Gulasch-soppa och slänger ner i väskan. När du är påväg genom dörren ropar mamma: "Men du har ju knappt druckit ditt te". Du snäser: "Nej, det var ju för varmt, jag hinner ju inte, jag är ju sen" Tänker sen "FAN, måste jag alltid låta så sur!!" I bilen slänger du i dig en banan och lyssnar på en av de bästa skivorna du vet. När du parkerat på jobbet kollar du handbromsen två gånger, som vanligt. Litar inte på synen och hjärnan och dess samverkan, "tänk om sinnesorganen lurar mig och handbromsen inte alls är i!" (Jävla tvångstanke) Du springer ner i källaren och knappar in koden (yes, vad fort jag lärde mig den!) Byter om snabbt!
På jobbet är det två tjejer du inte jobbat med förut. Tiden går... Dagen går. Det välbekanta burret mot benet. Sen signalen. Ringsignalen skär i huvuvdet. Adrenalinet pumpar (pga larmandet eller telefonskräcken kan man undra). Du svarar. Det är den skånska killen som låter så snäll (som du alltid undrar hur han ser ut). Vi har fått larm. Går ut mot bilen. Det regnar, usch. I bilen får du sitta i baksätet. Dina långa ben känns lite inträngda men du orkar inte be tjejen framför flytta fram, du får ju ändå plats. Där framme pratar de med varandra, du är överflödig; ett tredje trist och sömnigt hjul. Ni kommer fram. En trist trappuppgång. Trappuppgångar är alltid trista, om de inte tillhör något lyxhus. Trappuppgångar är aldrig en plats man vill vistas i. Varför kan man inte låta hemlösa sova i trappuppgångar, det är ju ändå ingen av "de andra" som vill vistas där någon längre tid.
Hur som helst, inne i lägenheten hjälper ni till. Du ser en person som levt ett helt liv, som har klarat allt själv. En person som nu måste larma på dig. Larma på dig vars liv inte ens hunnit halvvägs. I era händer ligger denna persons välmående. Ni är i personens hem och ni har ANSVARET! Du tar ansvaret. Du hälsar, ser personen i ögonen och försöker lägga grunden till ett förtroende. Du gör allt för att det fysiska välmåendet ska ökas. Personen är lättad att få en torr blöja. Du ser en sån genomgående och äkta tacksamhet. Du blir varm inombords. För en sekund tänker du: "Detta skulle jag kunna göra gratis!"
Det känns klyschigt och du vet inte själv om tankarna och känslorna är äkta, eller om du framkallar det själv för att få känna dig som något slags helgon. Men du hoppas innerligt att känslorna är äkta. Hur vet vi någonsin att känslor är äkta?
Det känns ändå osäkert. Du känner dig fumlig. Du är rädd att du bara verkar osäker och rädd inför "brukarna". Du är rädd att förtroendet du vill ha inte alls infinner sig hos den du hjälper. Du är rädd att du tar i för hårt/för löst. Låter för glad/låter för sur. Du är osäker, du är rädd, du tvivlar. Men medans tvivlen gnager väntar du på nästa larm...
Så kan det vara att ha introduktion på trygghetslarmet.
LURAD!!!
Jenny blir lurad på MSN:
no strange things säger (21:54):
kul att åka förbi i en kommunbil haha
Maria säger (21:54):
Ja, men jag har ju åkt förbi honom i polisbil en gång!
no strange things säger (21:54):
nu skämtar du
Maria säger (21:54):
Nej
no strange things säger (21:55):
jooo
Maria säger (21:55):
Neeej
Maria säger (21:55):
Men det var på gymnasiet
no strange things säger (21:55):
jag vil inte bli lurad haha
no strange things säger (21:55):
jaha
no strange things säger (21:55):
varför?
Maria säger (21:56):
Äsch, det var typ ett bråk, jag var inte ens inblandad men jag hade varit i närheten så jag fick följa med till stationen ändå. helt sjuk upplevelse. har jag inte berättat det innan?
no strange things säger (21:56):
nehe
no strange things säger (21:56):
nej menar jag
Maria säger (21:56):
Min kompis tyckte att (någon vi inte nämner vid namn i bloggar) var assnygg så hon höll på att skämmas ihjäl när vi åkte förbi honom!
no strange things säger (21:56):
eller jag vet inte, jag e ju lite dement haha
no strange things säger (21:56):
haha som jag i kommunbilen haha
no strange things säger (21:57):
inte för att jag gillar honom, men jag blir så image-fixerad runt honom
Maria säger (21:57):
Helt sjukt var det. Men det blev aldrig något av det. Hade varit läskigt att behöva vittna i rättegång och så.
no strange things säger (21:57):
jo
Maria säger (21:57):
Jo jag med, han har den inverkan.
Maria säger (21:57):
Men jag bara skämta. Hahaha
Maria säger (21:58):
Jag har aldrig åkt polisbil!
Maria säger (21:58):
Skulle bara kolla om jag lyckades lura dig.
no strange things säger (21:58):
haha
Maria säger (21:58):
Eftersom jag inte brukar lyckas, men du ALLTID lurar mig!
no strange things säger (21:58):
ja men fortsätter du så blir man ju lurad
no strange things säger (21:58):
haha
Maria säger (21:58):
Hahaha
no strange things säger (21:58):
men på msn e det fusk
BINGO!
Jo såhär, storyn från början: Jag tror jag fick reda på vem Bingo var för ungefär tre år sen. Jag tyckte han var lite hemsk, en jobbig kille som var porrfotograf. Jag tyckte att han verkade otroligt dryg och en mästare på att spä på det sjuka ideal vi redan hade (har). Sen började dokusåpan om honom (som jag har glömt vad den hette). Jag och Henrik (som då höll på att bli tillsammans) och Ida och Love (som var tillsammans) följde denna serie.
Eller i två veckor följde vi den, sen hade jag och Henrik blivit ett par och han erkände att tisdagsaktiviteten med simning och sen Bingo-såpa bara var för att få umgås med mig. Eftersom jag vid detta laget hade egen nyckel till hans lägenhet och hade flyttat in massa grejer (eller ja, lite smink och lite kläder) så orkade ingen av oss längre med Bingo.
Det tog slut med Henrik och jag började efter ett tag träffa David. Efter ett så kort tag att Stefan på jobbet som bara känt mig några månader sa: "Du byter ju kille lika ofta som jag byter kalsonger." Och jag svarade: "Usch, du byter inte kaslonger ofta du"
Någon gång precis i början, kanske andra dejten sa jag eller David något om Bingo. Det kom fram att David gillade honom. Jag genomgick en kris på några sekunder: "Va?! Ska jag träffa en kille som gillar Bingo Rimér?! Det går väl inte?" tänkte jag. Men efter dessa sekunder kom jag fram till att klart som fan jag kunde det och kände mig töntig. Och våra skilda åsikter om Bingo orsakade ju såklart aldrig några problem.
Men nu, tre år senare har jag genom Katrin Zytomierskas blogg börjat läsa Bingos blogg. Och vad upptäcker jag?! Jo, att han verkar vara supertrevlig och hur jäkla rolig som helst. Helt galen och härlig. Och vad upptäcker jag mer? Jo att jag när jag ser vissa bilder på Bingo tänker: "Oj, han var ju lite snygg på den här bilden!"
Inte så att jag är lite betuttad (haha, passande uttryck) i Bingo. MEN, han verkar ju helt klart vara någon man skulle kunna umgås med, och ha trevligt!!
Kort och gott: Det är så skönt att inse att man kan ändra uppfattning om folk. Människor kan ha sidor man inte gillar men det går att hitta sidor man tycker om. Även i de man inte trodde att man kunde det!
Bingos blogg: http://finest.se/bingo
Just det...
Och en låt som jag spelar på repeat just nu. Annars är nog Pull Shades deras bästa låt, men den spelade jag sönder för tre år sen.
Shopping
Är hemma i Kalmar nu, praktiken i Västervik är över. Och på söndag åker jag till Strängnäs.
Idag har jag, Magda och Madde shoppat och fikat.
Jag köpte:
En klänning på Gina. Den är väldigt fin i ryggen:
Och en klänning på H&M, som också är fin i ryggen:
Och fram:
Köpte en body på Gina och nätleggings på Indiska:
Och gissa vad... Fin rygg har den, bodyn:
Köpte näthandskar också:
Köpte även: hårspännen i form av små rosetter, en deo, hårinpackning och skrubbhandskar.
Jag hade presentkort på H&M så helt ruinerad är jag inte.
